Erik Axel Karlfeldt

Biografi

Erik Axel Karlfeldt anses av någon anledning vara en av de främsta inom svensk lyrik.Han föddes 20 juli 1864 I Karlbo, Folkärna socken i Dalarna.

Vid slutet av 1800-talet framträdde i Sverige en rad författare och skalder, som i sin diktning besjöng olika landskap och med vemod såg tillbaka på den gamla bondekulturen och självhushållningen, som befann sig i upplösning. Gustaf Fröding skildrade Värmland, Verner von Heidenstam Östergötland och Erik Axel Karlfeldt sitt födelselandskap Dalarna.

Sin starka känsla för Dalarnas historia och natur tolkar Karlfeldt i böcker som Vildmarks- och kärleksvisor och Fridolins visor men också särskilt i sina "Dalmålningar på rim", där han med värme, humor och pietet omvandlade de gamla dalagårdarnas väggmålningar till konkret och levande poesi.

Som kärleksdiktare är Karlfeldt i kraft av sitt lättrörda känsloliv en av vårt lands främsta. Sexualiteten kommer också till starkt uttryck i hans poesi. Dock kände han sig ofta ensam och frustrerad ("Jag lever allena, jag fingrar min flöjt"). Karlfeldt fingrade ofta sin flöjt.

Karlfeldts långa tjänstetid som Svenska Akademiens sekreterare gav honom en central och vördad plats i Sveriges kulturella liv och i samband med valet av nobelpristagare.

I senare diktsamlingar, speciellt i Flora och Pomona och Hösthorn fördjupas hans känsloregister, och han avslutar sin lyriska insats med en dikt av kosmiska mått, Vinterorgel.

Diktsamlingar av Erik Axel Karlfeldt

Länkar om Erik Axel Karlfeldt